Eftersom resten av familjen ligger och snarkar och jag som vanligt har svårt att sova den här tiden så får jag passa på att skriva lite om gårdagens inskrivningssamtal på Huddinge sjukhus.
Eftersom det har gått kräksjuka på Emmas förskola så valde vi att vara lite försiktiga och låta Emma få vara hemma med mormor istället. Så, vid 8 kom mamma och vid 8:45 begav vi oss iväg till Huddinge. Väl framme blev vi inkallade av en barnmorska till det första samtalet. Det visade sig vara den barnmorska som kommer att vara med under hela processen på torsdag. Det första vi gjorde var att diskutera mitt förlossningsbrev som jag skrivit. Hon kunde på en gång ge lite svar och hon tyckte också att det var bra att jag var tydlig med vad jag ville och hur jag kände. Hon lovade att om inget går fel, om barnet och jag mår bra så får pappa och barn vara tillsammans med mig hela tiden. Antingen får liten ligga på mitt bröst eller så får Jimmy sitta med liten precis bredvid mig. Den enda stund vi är ifrån varandra är precis när barnet förlösts och den ska lindas in, vägas och mätas. Det känns jättebra att veta detta då det gick så tokigt förra gången.
Sedan informerade hon om att vi stod som nummer 1 på torsdag morgon vilket innebär inskrivning redan kl 07:00. Om vi har tur och inga andra akutsnitt kommer i vägen så kan vi kanske rulla upp på operation redan före 8. Jag måste fasta efter kl 24 natten innan och ska även ha duschat både på kvällen innan och på morgonen.
Efter samtalet fick jag ta en del blodprover och göra lite vanliga undersökningar. Allt såg bra ut. Både jag och Jimmy fick mycket bra intryck av barnmorskan och det känns jätteskönt att veta att vi kommer ha just henne, att hon kommer vara med hela tiden och att vi slipper personalbyten osv som annars är väldigt jobbigt. Sen är det alltid skönt att få ett ansikte på den som kommer hjälpa ens barn till världen!
När samtalet och undersökningarna var över var det dags att gå på långlunch. Klockan var bara 10:30 och vi skulle inte vara tillbaka förrän kl 13 så vi åkte iväg till Ica maxi och gick där och strosade för att sedan äta lunch på mcdonalds.
Väl tillbaka på Huddinge sjukhus var det dags att träffa narkosläkare och förlossningsläkare. Vi fick träffa narkosläkaren först och han hade egentligen inte mycket att säga eftersom vi redan varit med om en liknande operation så fanns det inte mycket ny information. Jag fick dock möjlighet att fråga om det var okej att ta sömntabletter kvällen innan och det var helt okej.
Efter narkosläkaren var det dags för förlossningsläkaren. Här fick vi träffa en läkare som jag haft kontakt med tidigare på spec.mvc och vi pratade först lite om hur jag mådde och även hon hade väldigt lite ny information till oss. Hon ville sen undersöka mig, lyssna på hjärta, känna på bebis och titta på det tidigare snittärret. När hon skulle titta på ärret så höll hon på en bra stund och vände och vred på magen och sen säger hon: "Men, är du säker på att du blivit snittad tidigare?" så bökar hon lite till och utbrister efter en stund: "MEN VA FAN! Ni får ursäkta men jag kan inte hitta ärret" Så Jimmy fick visa henne var det satt och efter många om och men så hittade hon det. Hon tyckte det var fantastiskt fint och att det knappt såg ut som en bristning. Hon kunde konstatera att det satt på ett mycket bra ställe och att läkaren gjort ett bra jobb förra gången.
Förövrigt var allt annat bra också. Mina sköldkörtelvärden var fortfarande lite dåliga men eftersom det bara är några dagar kvar så kändes det inte aktuellt att öka dosen. Istället ska jag kontakta endokrin när liten är ute precis som vi tidigare kommit överens om.
Efter undersökningen fick vi åka hem. Då var klockan bara 14 så dagen gick mycket snabbt och smidigt.
Eftersom jag inte bara kan ligga hemma och rulla tummarna (trots smärtor och annat) så har jag ägnat mycket tid åt handarbete och då framförallt broderi. Mest nöjd är jag med att jag blev klar med den stora julgransmattan som jag påbörjade för många år sedan. Men nu när jag redan gjort flera broderier så fick jag för mig att jag ska virka en babyfilt med mormorsrutor. Jag kan inte alls virka men har länge velat lära mig. Någon gång för hundra år sedan fick man väl lära sig det på syslöjden i skolan men det är så länge sen att jag inte alls minns hur man gör. Så, med internets hjälp har jag funderat ut precis hur jag vill att mina mormorsrutor ska se ut och sen ska jag få ihop det också. Har dock hört att det inte alls är svårt och det finns gott om beskrivningar om hur man gör på nätet så det är egentligen bara att sätta igång. Köpte en massa garn på Rusta i söndags och idag får jag se till att ta mig ner på stan och leta efter virknålar som kan tänkas passa. Måste nämligen hinna börja och lära mig hur jag ska göra innan jag åker in på snitt på torsdag. Vill ju ha med mig grejerna så jag har nåt att göra när bebis sover (okej, nu var jag ironisk och vet nog att om man har typ 1 minut över för sig själv så lägger man den på att sova själv). Det här handlar egentligen mest om att jag måste ha något projekt, något att fokusera på innan förlossningen. Annars kommer jag gå som på nålar här hemma och tiden kommer bli olidlig.
Jaha, sömntutorna har fortfarande inte vaknat och nu kanske det är dags för mig att göra ett nytt försök att gå och lägga mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar