Väl inne i v. 29 kan jag känna stora skillnader på Pyrets rörelsemönster. Tidigare har det varit sparkar, buffar och en och annan stretching. Men nu känns det att det börjar bli trångt där inne. Det har börjat bökas, stökas och borras samtidigt som en väldans stretching pågår. Pyret knölar nu över hela magen men försöker mest att trycka ner hela sig i mitt bäcken. Det är (och har varit så en tid nu) väldigt tydligt att det inte är något huvud som borrar sig neråt. Eftersom huvudet hela tiden befunnit sig till vänster på magen och fötterna antingen varit till höger eller pekat rakt nedåt.
I tisdags fick jag mina misstankar bekräftade när jag var på tillväxtkontroll på Huddinge sjukhus. Ultraljudet var bokat för att det skulle göras en viktkontroll på barnet. Anledningen till denna viktkontroll var att jag förra graviditeten drabbades av havandeskapsförgiftning och då vill de hålla lite extra koll på mig så att näringsflödet ser bra ut från moderkaka till bebis. Än så länge har jag inte haft någon som helst känning av havandeskapsförgiftning och jag är inte alls nervös för att drabbas heller. Man kan inte hålla på och oroa sig för hur mycket som helst i onödan, får försöka ta saker som de kommer istället. Det är ju inte alls säkert att jag får sjukdomen nu bara för att jag hade den förra gången.
I vilket fall som helst så kunde barnmorskan konstatera att lilla pyret ligger i säte, precis så som jag redan misstänkt. Eftersom barnet ligger i säte hade hon stora svårigheter att mäta magen och därmed få ett mer korrekt svar. Men efter mycket om och men så tog hon och använde de mått hon fått fram och fick det till att pyret väger 1400g. Något mer än vad som är normalt för veckan. Detta innebär att vi inte alls behöver oroa oss för att barnet får för lite näring just nu, att flödet är bra genom navelsträngen. Vilket självklart är jättebra nyheter! Fick också veta att moderkakan ligger i framkant och att jag har bra med fostervätska (något som jag av någon anledning varit orolig för den sista månaden). Hon kunde också konstatera att jag hade väldigt mycket vätska i kroppen. Så mycket vätska att hon t.o.m. hade svårt att se pyret ordentligt. Att jag dragit på mig mycket vätska visste jag nog också redan, det känns ju i händer och fötter och jag är väldigt svullen i magen. Precis som förra graviditeten. Jag har vanligtvis problem med att händer och fötter svullnar på sommaren när det är varmt så detta är inget nytt för mig.
Att barnet ligger i säte betyder egentligen ingenting. Det har fortfarande gott om tid på sig att ändra läge men eftersom jag ändå är inbokad på snitt så har det inte heller någon betydelse. Bara det att det känns lite sorgligt att jag (om pyret nu inte vänder sig) inte kan ändra mig när det närmar sig, min sista chans att föda vaginalt är därmed grusad.
Nu har jag jobbat 3 dagar den här veckan. Foglossningen var helt okej i måndags men blev bara värre och värre de två andra dagarna. I onsdags hade jag så ont att jag inte visste hur jag skulle ta mig hem, än mindre hur jag skulle kunna ta mig iväg för att hämta Emma på förskolan. Men, allt går bara man biter ihop. Jag hade ju inte direkt något annat val.
Min hosta har blivit dramatiskt bättre denna vecka. Jag kan inte ens fatta hur fort det gick när det väl vände. Numera har jag bara lite hosta och är konstant täppt i näsan. Jag får faktiskt sova på nätterna numera och kan numera andas utan att få världens hostattack. Men, i takt med att jag faktiskt har börjat tillfriskna så har Emma åkt på förkylning IGEN! Det här är nu hennes tredje infektion sen efter semestern. Hon är inte jättedålig men hon är väldigt snorig/täppt i näsan och nu har även hon börjat hosta. Bara be till gudarna att hon inte åkt på min hosta och att öronen klarar sig även denna gång.
På måndag är det nytt läkarbesök på barnmorskemottagningen. Jag bokade in det i tisdags när jag kände att allt håller på att falla samman. Jag orkar inte med smärtan längre och något behöver göras. Dessutom har jag haft ovanligt mycket sammandragningar denna vecka vilket tydligt talar sitt språk. Jag har ansträngt mig mer än vad jag klarar av helt enkelt.
Den här helgen som kommer ska vi inte göra någonting! Den enda utflykt som blir av är en tur ner på stan för att gå på apoteket, gå på Claes Ohlsson samt köpa en ny overall till Emma på KappAhl och sedan en tur till Willys för att handla. Vi har bestämt oss för att bara ta det lugnt i övrigt, den här infektionen har tagit hårt på oss alla och nu behöver vi lite vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar