Tiden går väldigt fort när man har smått hemma. Jag skrev ju i förra inlägget att vi började friskna till här hemma och det höll sig väl nån dag eller två innan det var igång igen. Emma åkte på influensa och hade feber och väldigt besvärlig hosta i över en vecka och även har Jimmy legat däckad nästan hela veckan. Själv har jag faktiskt klarat mig och känner mig för första gången på mycket länge fullt frisk. När väl afte-blåsorna i halsen försvann så har det inte dykt upp nåt nytt tack och lov!
Förutom alla sjukdomar så rullar livet på här hemma. Trivs så bra med att vara mammaledig och kan njuta av mycket tid med mina tjejer. Eftersom Emma varit mycket sjuk så har hon varit hemma med mig och Ellen nästan hela månaden, har nog bara varit på förskola ett par dagar sen mitten på januari.
Ellen växer och börjar bli mer som en bebis nu. Hon vill gärna sitta med i knät och favoritsysselsättningen är att titta på Emma när hon fjantar sig och att lyssna på när vi sjunger för henne. De senaste dagarna har hon börjat göra riktiga skrattljud, inte så att hon skrattar ett sånt där riktigt helskratt men det kommer ordentliga skrattljud som är så smittsamma. Ellen är precis som sin storasyster en otroligt glad bebis, hon är väldigt sällan arg eller ledsen utan ler mest jämt numera. När vi nu dessutom har gett henne Nutramigen ett tag så har magen börjat bli bättre och bättre vilket såklart gör henne ännu gladare.
Utvecklingsmässigt vet jag inte riktigt vart hon ligger. Emma var ju så vansinnigt tidig med allt och Ellen har fortfarande inte kommit in i något direkt stadium. Hon kan inte lyfta huvudet när hon ligger på mage, hon kan inte vända sig från mage till rygg eller tvärtom, hon kan inte lägga sig på sidan eller liknande heller. Men, vi har verkligen inte bråttom med henne. Det var faktiskt lite jobbigt när Emma var liten och hon var så tidig med allt. Hon ålade sig ju fram redan vid 4 månader och kröp och började säga sina första ord redan vid 5 månader. Alla på BVC häpnade och på 4-månaderskontrollen trodde en läkare att hon var 6 månader. Om Ellen vill vänta och köra lite långsammare utveckling så är jag väldigt nöjd och glad för det!
Blev riktigt upprörd i början på veckan när jag äntligen fick hem beskedet från TryggHansa om Ellens försäkring. Den hade beviljats med "särskilda villkor" pga att hon äter Nutramigen. Jag blir så ledsen för att hon inte ska få ett fullt skydd bara för att hon har allergi. Tycker det är hemskt att de inte kan bevilja bebisar skydd bara för en sån skitgrej. Så, jag har samlat kraft och ska i nästa vecka ta tag i det där och driva det vidare, jag accepterar det inte!
Nu börjar det bli dags att planera inför Emmas födelsedagskalas. Tänk att min lilla tjej fyller tre år om två veckor! Att tiden går så fort! Troligtvis blir det ett enkelt kalas med familjen men jag har inte bestämt vad det sak bjudas på ännu. Lokal måste vi ha i vilket fall som helst eftersom familjen är så stor att vi inte får plats här hemma.
För att uppdatera lite hur det går för mig och Jimmy i vår strävan mot ett nytt liv så kan jag säga att vi nu ligger på -25 kg tillsammans. Jimmy har gått ner 15 och jag har gått ner 10 kg på en och en halv månad nu. Jag kan stolt säga att jag inte har fuskat en endaste gång, och jag känner inte heller något behov av det längre. Vi trivs kanonbra med GI-maten och njuter faktiskt av att följa den här dieten. Det är fortfarande osäkert om vi skulle klara av att "unna oss" något onyttigt i nuläget så det bästa är att låta bli. Faktum är att jag inte ens har något som helst sug av att "unna mig" något heller. Visst, ibland kan jag känna småsug efter onyttigheter och det är ibland lite tufft att på kalas vara tvungen att helt tacka nej till allt som bjuds. Jag är rädd att om jag t.ex. tar en bulle så kommer jag att trigga igång det där hemska beroendet igen och det känns bara dumt (med tanke på att jag inte ens är sugen på bullar längre). Det är liksom inte värt det att äta sånt bara för att man bjuds och inte vill vara oartig och tacka nej.
Tyvärr har inte motionen varit den bästa senaste tiden. Dels pga alla sjukdomar och dels pga det trista vädret. Men det ska väl bli bättre och bättre nu när vi går mot ljusare tider.
Idag ska jag ta med mig mina tjejer och hälsa på mamma som fyller år imorgon. Jimmy får vara kvar hemma och ligga och krya på sig i soffan och njuta av ensamheten en stund. Imorgon ska jag förmodligen ta mig ner till jobbet och hälsa på vilket ska bli trevligt. Var där senast när Ellen bara var 3 veckor och nu är hon ju nästan 3 månader. Stora tjejen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar