Såå dåsig...zzzzz

Efter att ha spenderat halva dagen på akuten i torsdags så har jag fått ännu en ny medicin som ska lindra min huvudvärk. Det här är en muskelavslappnande medicin som ska göra att jag slappnar av lite i nacke och axlar så att de värsta spänningarna släpper. Jag har fortfarande så olidligt ont på nätterna och mornarna att det känns som att jag skulle vilja banka huvudet så hårt jag kan in i väggen tills det går sönder och trycket slipper ut. Men på dagarna mår jag lite bättre. Efter 2 dubbla doser muskelavslappnande, alvedon och en stor kopp kaffe. Problemet är ju bara att medicinen gör mig dåsig och oerhört trött.
Nytt läkarbesök på tisdag och det börjar kännas lite hopplöst. Magproblem och huvudproblem som ingen tycks kunna hjälpa mig med. På drygt 7 månader har jag nu varit på VC säkert 10 gånger, gjort nack- och ryggröntgen, gjort en totalt misslyckad gastroskopi, varit hos neurolog, träffat en kirurg på kirurgmottagningen, spenderat en hel dag på huddinge akutens neurologavdelning. Och då räknar jag inte med alla provtagningar. Trots allt detta är jag inte ett dugg klokare på vad det är för fel på mig. Min läkare är riktigt bekymrad och jag är bara trött och uppgiven. Mot magen äter jag numera bara dubbel dos av omeprazol och mot huvudet äter jag seloken, starka alvedon, paraflex och sumatriptan vid behov. Jag känner mig sjuklig som en gammal tant och oroad över vad folk tror om mig. Utåt sätt kan det ju på alla sätt se ut som att jag är en riktig jäkla hypokondriker och jag önskar att jag inte tänkte så mycket på vad andra tycker och tänker om saker jag inte kan påverka. Förmodligen tycker och tänker folk nog ingenting.

Just nu känner jag att jag skulle kunna göra vad som helst för att bara slippa allt det här.

Nu är det bara att vänta

Igår var jag ner till vårdcentralen med Emma ännu en gång. Nu var det dags att ta blodprover för att kolla hur det står till med hennes antikroppar mot röda hund och mässlingen. Jag var riktigt orolig och nervös innan då det inte alls gick speciellt bra förra gången Emma skulle ta blodprov. Vi hade pratat om det mycket hemma och Emma var nog så förberedd som hon kunde bli.
När det var dags så var hon så oerhört duktig. Hon låg helt still, blundade och lyssnade på mig som pratade med henne hela tiden. Hon märkte inte ens att sköterskan stack och sen var det över. Sköterskan var på riktigt imponerad över hur duktig hon varit och jag var sjukt stolt över henne!

När vi kom hem bestämde vi oss för att trotsa feber och prickar och åka iväg en sväng. Första stopp blev Ica Maxi för att Emma skulle få välja något från leksasksavdelningen. Det blev en doktorsväska och några böcker. Efter Maxi åkte vi en sväng ut till stugan. Barnen fick bada i bassängen och vi åt lunch ute. När Ellen sov upptäckte vi att Emmas prickar blivit mycket värre av solen och värmen så vi bestämde oss för att åka hem när Ellen vaknat. Det blev i alla fall några timmar ute i friska luften.

Förutom prickar så mår barnen bra nu. Ellen har ju varit feberfri ett par dagar nu redan och Emma har inte haft feber sen igår morse. Jag tror att det här är ett helt vanligt skitvirus och nu är det bara att vänta och se. Svar på proverna får vi i slutet på veckan.

Fortsättning följer...

Jaha. Imorse vaknar Emma och ser inte klok ut i ansiktet. Hon ser verkligen inte klok ut! Prickig, fläckig, flammig men förhållandevis pigg och glad!
Jag var iväg med henne nu på förmiddagen till vårdcentralen och där sa läkaren att han inte trodde på scharlakansfeber heller. Efter att halsprov och crp återigen visat att det inte finns några bakterier och att hon i övrigt är frisk så konstaterade han att det måste vara virus ändå. Han bästa gissning var på Mässlingen. Symptomen stämde bra in på det och han gjorde ändå en väldigt grundlig undersökning.
Han tyckte också det lät i princip omöjligt att Emma och Ellen med bara några dagars mellanrum skulle råka ut för två helt olika sjukor som ändå ser likadana ut. Att Emma har en virussjukdom och att Ellen har en bakteriell. Hans förklaring på Ellens positiva halsprov var helt enkelt så att hon fått en halsfluss till följd av en eventuell mässling. Det stämmer ju också in bra på det faktum att halsproblemen kom ett par dagar efter prickarna.

Ja, Emma är ju vaccinerad mot mässlingen och Ellen skulle fått sin vaccination idag om hon inte varit sjuk. Men nu är det så att det kan vara något fel på Emmas antikroppar. Det är inte helt otänkbart att hon inte är skyddad mot mässlingen och röda hund även om hon har fått sin vaccination. Jag har själv fått vaccinationen flera gånger och aldrig fått något skydd. Samma gäller min mamma. Mamma har fått samma vaccination efter varje förlossning och hon är ändå helt oskyddad. Själv har jag tagit vaccinet 3 gånger utan effekt och vid senaste förlossningen struntade de i att ge mig sprutan eftersom den ändå inte biter på mig. Så, det är inte helt otroligt att Emma fungerar likadant. Även om hon är vaccinerad så kan hon alltså få de här sjukdomarna.
Det här ska vi undersöka imorgon. Blodprov ska tas och tester ska göras för att utesluta att det är röda hund eller mässlingen hon har. I vilket fall som helst så är det ett virus och vi kan ändå inte göra mer än att ta det lugnt och vänta ut det hela. Samma gäller ju även Ellen.

Jag måste säga att det är enormt frustrerande att se ens ungar sjuka och att ingen kan svara på vad det är för fel på dem.

Fortsättning följer...

Tillbaka?

Ja nu när ungarna är sjuka och jag inte har något att hitta på kanske det är dags att damma av den här gamla bloggen? Har väl gjort en hel del försök tidigare men det är alltid något annat som kommer mellan.

I år börjar vi vår 7 veckor långa semester med sjukdom (som det brukar vara med andra ord). Ellen blev sjuk i onsdags med prickar på överkroppen och på fredagen (Midsommarafton) vaknade hon med feber och en explosion av prickar över hela kroppen, dessutom kräktes hon en hel del och kunde inte äta. Efter ett besök på närakuten visade det sig vara scharlakansfeber. Igår var hon betydligt bättre och vi hade en lugn hemmadag hela familjen. Inatt var det dags för Emma att få hög feber. Hon vaknade flera gånger och irrade runt här hemma precis som hon brukar göra när hon har feber och på morgonen upptäckte vi prickarna på överkroppen och i ansiktet. Redan vid 6:30 ringde jag sjukvårdsupplysningen och fick en tid till närakuten. Men på närakuten visade det sig att halsprovet visade negativt och enligt läkaren var Emma fullt frisk. Märkligt med tanke på att hon har exakt samma symptom som Ellen och insjuknade bara 3½ dagar efter Ellen (scharlakansfeber har alltså en inkubationstid på 2-4 dagar). Men men.. vi skulle söka till vårdcentralen om hon blev sämre eller fick mer ont i halsen så man där får göra ett nytt halsprov. Inget penicillin för Emma alltså.

Nu längtar jag ut och att få börja njuta av min semester. Men det gäller väl att ha lite is i magen. Sommaren är lång och den har precis börjat så det finns ingen anledning att stressa upp sig. Känns väldigt skönt i vilket fall som helst att jag inte ska ställa väckarklockan ikväll på 05:00.

Födelsedagskalas

I lördags hade vi födelsedagskalas för lilla Ellen med Nalle puh tema. Det blev inget stort kalas men alldeles lagom för oss. Min syster Maria kom med man och yngsta dotter och sen kom också min bror Erik, hans fru och deras två barn. 5 barn fyllde snabbt vår lilla bostadsyta och jag tror inte att nån mer hade fått plats.
Jag hittade recept till en fin Nalle puh tårta på nätet men var tvungen att ändra om lite för att den skulle bli mjölkfri. Inte jättegod för vuxna kanske men både Ellen och Emma älskade den. Själv smakade jag 2 skedar och kunde konstatera att den inte alls var så dum. Lite syrlig men för någon som helt vant sig av med socker så märktes det inte ens att den var sockerfri.
Men, för de vuxna så gick daim-tårtan hem och den tog slut fort. Såhär i efterhand tänker jag att kanske man skulle gjort en större.
Mycket kusinlek blev det och  vi var nog alla helt slut sen på kvällen. Ellen fick en bok, en pyjamas och en evigt plingande sköldpadda. Jättefina presenter.

Att min lilla Ellen fyllt ett helt år är ofattbart. För mig är hon fortfarande min lilla bebis och hon ser inte alls ut att vara 1 år. Hon är fortfarande sådär bebisknubbig och så är hon ju så kort.

Bilder kommer...

Tjuvvägning...

Efter att jag både igår och idag har tjuvvägt mig (har annars vägdag på fredagar) så kan jag konstatera att jag nu sprängt 30 kilos-gränsen! Det känns så skönt och jag skulle gärna fira det hela men numera tål jag ju ingenting annat än super-smalmat så jag får fira med en extra riskaka eller något istället!

Helgen har annars varit fullspäckad. I fredags eftermiddag var det dags för återbesök på vårdcentralen och jag får numera äta värktabletter igen. Jippi! Men, jag får inte ta varken ipren eller treo utan strikt hålla mig till alvedon och min migränmedicin. Magsåren är på bättringsvägen men jag måste fortsätta äta tabletter mot det i minst 2 månader till. Annars tyckte läkaren att jag såg piggare ut och det är ju positivt!

Lördagen spenderade jag med syster och systerdotter Helena i affärer. Först storhandla på MAXI och sen skopunkten och kappahl. Sen gick hela söndagen åt att rensa ut skräp. Jimmy har åkt otaliga vändor till Returen och nu kunde jag äntligen rensa ur klädkammaren som var fylld till bredden med allt möjligt. Det blir väl någon/några vändor till till Returen men nu är det mesta skräpet borta

Idag vaknade jag med kraftigt illamående och magont. Ber till gudarna att det inte är någon magsjuka som är på gång. Lite rädd är jag också att det är den nya dosen av magsårsmedicin som spökar (eftersom det är precis där jag har ont). Ska passa på att vila lite nu när Ellen sover för jag måste vara pigg i eftermiddag när jag ska på APT.

Ettårs-vaccination,mora träsk och barnvagnsköp

Igår var det dags för Ellens tredje och sista omgång vaccination i låren. Det gjorde jätteont och Ellen tjöt en kort stund innan hon glömt bort det hela. Väl hemma var hon på strålande humör och jag hade goda förhoppningar om att hon skulle klara av de här sprutorna lika bra som de förra. Men framåt eftermiddagen blev hon dålig och ville bara sitta fastklistrad i mitt eller Jimmys knä. Jag och Ellen satt i över en timme i soffan och tittade på Mora träsk (som numera blivit Ellens stora favorit). Framåt kvällen orkade hon leka en liten stund och sen fick hon gå och lägga sig tidigt.
För ovanlighetens skull bjöd Ellen mig och Emma på lite sovmorgon imorse. Hon började pipa vid 6:20 istället för det vanliga runt 5. Eftersom vi kom upp senare än vanligt så blev det lite snabbare puckar på morgonen. Trots detta hann vi med lite mora träsk även nu på morgonkvisten. Ellen klappade i händerna och jublade av glädje åt detta. Förövrigt har nog feber och biverkningar lämnat Ellen under natten för idag har hon varit precis som vanligt.

Förutom detta har jag i tisdags beställt en ny vagn till Ellen. Är lite lätt trött på den stora och klumpiga kronan-vagn som Ellen har nu. Den var kanonbra som liggvagn men totalt värdelös som sittvagn. Jag kan inte för min vildaste fantasi förstå hur den kunnat få best i test flera år på raken. Nu hade tydligen sittdelen något produktionsfel men jag är för lat för att reklamera och hämta ut ny.
I vilket fall som helst så behöver vi ju en ny lite mindre och smidigare city-vagn. Eftersom jag är så sjukt kräsen så har det tagit ett tag innan jag bestämde mig. Det blev en Britax B-Agile Chili Pepper . Enda nackdelen med den vagnen är att den bara är godkänd upp till 15kg. Men, eftersom Ellen är så liten och fortfarande bara väger 9kg så är det nog långt kvar innan hon växer ur den (och då har vi ju Emmas gamla Brio-vagn om vagn skulle behövas). Så nu sitter jag bara här hemma och väntar och längtar efter att den nya vagnen ska komma. Håller tummarna för att den kommer imorgon så jag slipper vänta över helgen!